…mig
Den första hästen jag minns är det röda russet Ebrell. Han hade sina blå ryktborstar i en blå hink och en hästkompis som hette Lizette Rover, som min mamma red. Sedan dess har de varit många, olika, i perioder, med blandade känslor. Spänning, glädje, rädsla, nyfikenhet, lycka, otillräcklighet, tacksamhet… Men alltid den oförklarliga dragningen till detta levande väsen, som bemöter människan med en så oförställd ärlighet, och nyfikenhet. Tilliten, respekten. Och framför allt kärleken.
Efter många om och men; kor, hästar, katter och hundar, nergångna kåkar långt från stan, snöstormar på Island och andra äventyr, så bor och arbetar jag på Sætra islandshestgård sedan drygt två år tillbaka. Här bor även min alldeles egna Mýsla frá Hjørnekær (12 år) samt 46 andra islandshästar.
Aktuellt:
NIHFs B-instruktörutbildning (RIKII)
Bachelorstudier i husdyrvitenskap vid UMB, 2010/2013
Jag skall säga dig att den första hästen du hade var din pappa. Han for runt och skuttade med dig när du var liten och hade kolik, för då slutade du att skrika. Ju mer han hoppade desto bättre var det.
Så de så…